Hemkomsten

Äntligen är det dags att hämta hem den lilla nya faniljemedlemmen. 
Nervositeten, förväntningarna, upprymdheten är total. Det blir en resa ner till Skåne, en resa på drygt 5 timmar fram och tillbaka om man inte räknar med stoppen vi gjorde påvägen hem för att lillen skulle kissa. 
 
Men han var så duktig. Sov i min famn hela vägen, pep ingenting, skällde inget, kissade när vi gick ut sen somnade om direkt. Han var helt coollugn trots att det enbart var hans andra biltur i sitt korta liv. 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Allt om min American staffordshire terrier

RSS 2.0