resor
Lillkillen som inte är så liten längre har självförtroende utöver denna värld.
Men så följer han också med mig överallt, på tåget, bussen, jobbet, stan, landet, vänner etc... Han är aldrig rädd och kommer det en ny situation som han blir osäker över så behövs det inte så mycket övertalning för att få han att åtminstonde testa.
Men så följer han också med mig överallt, på tåget, bussen, jobbet, stan, landet, vänner etc... Han är aldrig rädd och kommer det en ny situation som han blir osäker över så behövs det inte så mycket övertalning för att få han att åtminstonde testa.
Som när vi reste nu sist så hade vi att välja mellan rulltrappa och en brant spiraltrappa. Eftersom han börjar bli för tung för att bära och jag redan hade rätt tung packning så gick jag mot spiraltrappan. Den var lite konstig, och brant och han gillar inte höjder men med lite lockande så gav han den ett försök och märkte snabbt den gick hur bra som helst.
Mot barn är han underbar, när man till deras ansikten så är han försiktig, blir orolig om de gråter och vill kolla varför. Enda nackdelen är väl att han hoppar på lite äldre. Vuxna även så men de kan säga ifrån bättre men vi jobbar på det.
han har börjat revirmarkera lite nåt som jag tränar på att inte han ska göra mer än på vissa ställen som är tillåtet. Även börjat visa mot andra hundar lite men inget värre än att han blir lite för uppspelt, han känner en drift men kan inte tolka den själv vad det är riktigt än. Men han ska kastreras längre fram när han vuxit klart helt och håller.
Röntgen ska bokas in när han är 18 månader ungefär, tills dess kommer jag nog aldrig kunna slappna av helt innan man vet att allt står rätt till där.
Röntgen ska bokas in när han är 18 månader ungefär, tills dess kommer jag nog aldrig kunna slappna av helt innan man vet att allt står rätt till där.
Men en underbar grabb jag verkligen klickat med. Han är lugn med en tydlig av och på knapp, älskar att träna och kan nu 18 kommandon sammalagt.
socialträning
Exit är en väldigt bra människokännare märkte jag idag på stan när vi strosade runt. Detta utan att jag gav honom någon "energi" om det så kände han instinktivt att vissa helt enkelt inte var något man skulle hälsa på.
Tryggheten och kontakten som växer för varje vaken minut med denna grabb går inte att beskriva och som vanligt går det inte en enda dag utan att han visar en ny sida som tar mig med storm.
att träna passivitet på allmäna ställen är nästan mer tvärt om. På tåg, i bilen, på bussen, stationen, på stan. Vart vi än är så slocknar han utan bekymmer, av hans drömmar att döma så är det inte någon ytlig sömn heller. Han har absolut inga problem med att slappna av vart han än är.
Hemma är faktiskt svåraste stället att göra det.
Hemma är faktiskt svåraste stället att göra det.
Men vi tar ett steg tillbaka, han visade tecken på överstimulans och det är aldrig bra. Men vi bor på landet och skillnaden till stan är väldigt stor. Så vi backar och börjar om. Har vi korta ärenden så kan han följa med tills han är redo att ta det stora klivet igen att integrera mer i stadslivet och vi jobbar vidare med att ta det lugn istället och lite vardagslydnad som han måste kunna.
Vi måste även skaffa en våg till honom, det vore om inte bara intressant utan även en viktig del i hans utveckling kroppsligt att ha koll på vikten hans så han går upp som han ska. Bara genom dessa senaste 2 veckor kan man se hur mycket han växt och det känns lite som jag missar nått när jag inte kan ta vikten.
Matbyte
Vart mer bilfärd idag och han börjar kunna rutinerna.
Nu är han inte lika skraj för bilen som i början, dock vart han lite åksjuk idag men han spydde lagomt efter vi precis parkerat. Men jag förstår honom, de var mycket rondeller, svängar och rödljus som till och med gör mig illamående.
Nu är han inte lika skraj för bilen som i början, dock vart han lite åksjuk idag men han spydde lagomt efter vi precis parkerat. Men jag förstår honom, de var mycket rondeller, svängar och rödljus som till och med gör mig illamående.
Medan sambon var inne och handlade så tog jag och Exit en promenad på gräsmattan brevid parkeringen, han var nyfiken, frammåt och busig. Helt avslappnad trots trafik och folk sm gick runt.
Maten är det lite värre med, han har vart väldigt liten i maten och lite mager för jag ska finna det okej. Först tänkte jag det var pga flytten hit men det har inte blivit bättre. Men jag hittade igår på en sida från en av mina köpare att de börjat med Mush, fanns även att man kunde hämta gratisprover så jag tänkte det var värt ett försök. Sagt och gjort, idag var första gången han slickade skålen rent OCH kraffsade för att få mer av det efter att vi blandat i 2 st "köttbullar"
Han verkligen tokälskade den maten. Så nu har vi fått igång aptiten igen med hästlängder och jag kan slappna av.
Premiärtur på stan
Igår tog vi premiärturen på stan. Mest för att vi var rätt tvugna till det, dels behövde han ett bättre täcke, sen även måste lite ben införskaffas plus jag hade ärenden på stationen som måste göras.
Vi tog först stationen där han var helt fantastisk. Han tyckte verkligen den var läskigt och skrämmande men ändå följde han med mig genom de läskiga automatiska dörrarna och in till allt stressat folk där han sen satte sig vid mina fötter och väntad eoch såg sig om lite. Inte alls kröp ihop eller stressad. Han gillade det inte men han var också nyfiken på det.
Nästa stopp vart djuraffären, där han genast bestämde själv vilket ben han skulle ha, dock köpte vi en modell mindre då det han föredrog var 4ggr större än han själv. Kassörskan var helt faschinerad av hans färg, inte första gången vi får höra det.
Sista stoppen för dagen vart Hööks för ett nytt täcke. Jag hade tankarna på annat håll när man hög någon skrika och man kollar upp, i full fart kommer en chihuahua mot en med en minimatte efter. Lille Exit och jag stannar och låter henne fånga in hunden. Exit bryr sig inte alls, bara stannar samtidigt som jag och kollar på cirkusen lite tills ordningen är återställd.
När vi går förbi blir det ett himla liv då det är två hundar, båda skäller, kråmar och hoppar. Min stolthet växer när Exit bara traskar vidare, bryr sig inte mer än slänge nån blick på dem och berömmen haglar in även från personalen hur lugn och fin han är. Ännu mer beröm för färgen.
När de med chihuahua börjat gå så blir han överröst med gos från kassörskan som tack ger han henne massa pussar tillbaka. lilla Exit stal deras stackars hjärtan och vi hittade även ett fint täcke åt han.
